Jerne, Harald Gabriel
La versión actual de la página aún no ha sido revisada por colaboradores experimentados y puede diferir significativamente de la
versión revisada el 1 de mayo de 2018; las comprobaciones requieren
2 ediciones .
Harald Gabriel Hjerne [3] , Harald Gabriel Jerne [4] ( sueco. Harald Gabriel Hjärne ; 2 de mayo de 1848 , Klagstorp, condado de Skaraborg - 6 de enero de 1922 , Uppsala ) - Historiador y figura pública sueco ; miembro de la Academia Sueca (desde 1903).
Biografía
Harald Gabriel Jerne nació el 2 de mayo de 1848 en Klagsthorp.
Profesor de Historia en Uppsala . Realizó varios viajes científicos a Dinamarca , Rusia , Alemania , Austria , Italia e Inglaterra ; conocido como un serio conocedor de la historia de Europa del Este .
Publicado: "Om den fornsvenska nämnden enligt Götalagarne" ( 1872 ); "Om förhållandet mellan landslagens båda editioner" ( 1883 ); "Hasta que belysning af Polens nordiska politik närmast före kongressen i Stettin 1570"; "Sigismunds svenska resor", "De äldsta svensk-ryska legationsakterna" (todo en Uppsala, 1884 ), y un ensayo histórico-cultural: "Från Moskwa hasta Petersburgo. Rysslands Omdaning" (Upsala, 1888 - 1889 ).
En el artículo "Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder" (en "Historisk Tidskrift", 1884 ), Jerne primero hizo un intento de indicar con precisión las fuentes suecas de las "condiciones" de los líderes supremos , comparándolas con los artículos correspondientes de Actos del estado sueco : "formas de gobierno" de 1720 y "juramento real" de Federico I , referentes al mismo año. En la literatura rusa, solo P. N. Milyukov utilizó estos datos en su artículo: "Un intento de reforma estatal durante el ascenso de la emperatriz Anna Ioannovna".
Harald Gabriel Jerne murió el 6 de enero de 1922 en Uppsala.
Bibliografía
Lista de obras
- Semiterna (i " Illustrerad Verldshistoria ", utgiven av E. Wallis, 1875),
- Statsreglering och konungamakt (i "Svensk tidskrift", 1874),
- Våra ståndsriksdagar (därstädes 1875),
- Skandinavisk laghistoria (därstädes 1876),
- Antinormannismen i den ryska historieskrifningen (i "Historiskt bibliotek", 1879),
- En rysk emigrant i Sverige för tvåhundra år sedan (den bekante Grigorij Kotosjichin; i "Historisk tidskrift", 1881; översatt på ryska i kejserliga vetenskapsakademiens handler, 1882),
- Bidrag hasta historien om Sigismunds förhållande hasta det habsburgska huset 1589-1604 (därstädes, 1883),
- Om förhållandet emellan landslagens båda redaktioner (i "Uppsala universitets årsskrift" 1884),
- Till belysning af Polens nordiska politik före och efter kongressen i Stettin 1570 (1884),
- Segismundo svenska resor (1884),
- Öfversikt av Sveriges ställning till främmande makter vid tiden för 1772 års statshvälfning (1884),
- Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder (i "Historisk tidskrift", 1884),
- Rysslands omdaning (2 häften, oavslutat, 1888-1889),
- Storpolitiska villobilder från Frihetstiden (1889; i "Nordisk tidskrift"),
- Rysslands historia (i Nordisk familjebok, s. å.),
- Ryssland bajo nordiska krigets återverkan (i "Nordisk tidskrift", 1892),
- Helsingelif bajo Helsingelag (1893; ny uppl. 1902),
- Reformasriksdagen i Västerås (1902.),
- Sveriges statsskick bajo reformationstiden (1902) och
- Sveriges statsskick i 17:e årh. (1895), bägge utgörande "grundlinjer hasta föreläsningar",
- Svensk-ryska förhandlingar 1564-72. Erik XlV:s ryska förbundsplaner (1897; i "Hum. vet. samf. i Uppsala skrifter"),
- Gustaf Adolf, protestantismens förkämpe (1901); även i tysk upplaga i samlingsverket " Der protestantismus am ende des neunzehnten jahrhunderts ", 1900-02), och det för den moderna Karl XII:s-forskningen banbrytande arbetet
- Carlos XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 (1902).
- " Medeltidens statsskick omkr. 800-1350. Valda texter " (1895) och flera källskrifter till svensk-rysk historia, till exempel
- " Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen ang. Jakob De la Gardies fälttåg " (i "Historiskt bibliotek", 1879-1880),
- " Ur brefvexlingen emellan konung Johan III och tsar Ivan Vasilevitsch" (därstädes 1880) samt
- " De äldsta svensk-ryska legationsakterna " (1884), och i olika tidskrifter publicerat många smärre uppsatser i rysk och svensk-rysk historia. Bland Hjärnes skrifter märks dessutom essaysamlingarna
- Blandade spörsmal (1903),
- Östanifrån, minnen och utkast (1905) och
- Svenskt och främmande (1908),
- Minne af Carl Snoilsky (i Svenska Akademiens handler ifrån år 1886, del 18, 1904).
Notas
- ↑ Harald G Hjärne (sueco) - 1917.
- ↑ Hjärne i Uppsala // Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (sueco) - Vol. 1. - P. 313.
- ↑ Hjerne, Jerne, Jerne , Harald Gabriel // Enciclopedia histórica soviética : en 16 volúmenes / ed. E. M. Zhukova . - M .: Enciclopedia soviética , 1961-1976.
- ↑ Jerne, Harald Gabriel // Diccionario enciclopédico de Brockhaus y Efron : en 86 volúmenes (82 volúmenes y 4 adicionales). - San Petersburgo. , 1890-1907.
Literatura
Enlaces
diccionarios y enciclopedias |
|
---|
Genealogía y necrópolis |
|
---|
En catálogos bibliográficos |
---|
|
|